2an vet mer än vad jag vet…

Han är sjukt snygg, så där snygg så det är nästan perfekt. Han är så där perfekt på alla plan. Han är ödmjuk, man när det behövs och han är djup när det behövs, säkert jätte romantisk när det behövs. Han har humor, han har 6pack, mörkt snyggt hår. Han bor i ett hus som är så sjukt smakfullt, så där perfekt, som hela han.

Detta sjuka fenomen är min vän. Han är min jätte jätte fina vän. Jag kan skriva och prata med honom om allt, jag kan anspela på sex med honom, prata relationer med honom, jag kan prata allt med honom. Men jag kan inte se att han är så där sjukt perfekt. Eller jo, jag ser att han är snygg, och när vi varit ute flockar sig tjejerna runt honom och jag vet att Mr.Perfect är just det. Men i mina ögon är han någon som jag bara bryr mig så jätte jätte mycket om, någon som ger mig den uppmärksameten jag kräver. Skulle det hända honom något, skulle jag släppa allt jag hade i min händer och rädda honom. Jag skulle inte ens tveka.

När han har en relation försvinner han. Han är bara borta. Då vet jag att han har en kvinna i sitt liv. Jag låter honom vara, för jag vet att när det är slut, vilket det blir, kommer han tillbaks. Dessutom kommer han tillbaks innan det är slut, ett par tre dagar innan, och ber mig om råd. Sen är han min igen.

För att vi, jag och mina vänner ska veta vem vi talar om, så kallar vi honom för snyggeM. Då vet alla. En gång har jag hamnat i samma halm som honom. Det var efter en sjukt blöt kväll och natt. Vi skulle sova sked. Jo tjena… På morgonen när jag slog upp mina blå kände jag bara faaaaaaan! Upp, på med kläderna, in på toaletten och ringde till min ängel.

-Du måååååååste komma nu!!!
ängel:
-men jag kan inte köra!
Jag:
-Det skiter jag i, bara fixa det. Jag måste härifrån NUUUU!
-Ängel:
-Jag kommer….

5 minuter senare kommer bilen som ska hämta mig. I bilen sitter min ängel, men i passagerarsätet, vid ratten sitter hennes mamma!!!! Det kallar jag riktig vän! Jag hade gjort exakt samma sak för henne, och det vet hon.

Jag testade det, det var inget jag var jätte imponerad av, så det vara bara den gången. Så, då har vi testat det. Klart slut… Snyggem och jag har pratat om det, utan att någon av oss var speciellt generade. Det var bara något som var tvunget till att hända för att vi skulle kunna fortsätta att vara vänner. Det är vi.

Härom dagen pratade jag och 2an om SnyggeM. Mina juveler vet mycket väl vem SnyggeM är.

1. Han har en son som är lika gammal som 2an och förr spelade i samma lag som honom.
2. Han har sin firma på samma gård som 1an jobbar.
3. 3an vet vem alla är…

2an sa:
Det kommer att bli du och SnyggeM en dag mamma!
Jag:
-Nej hjärtat det kommer det inte. Vad får dig att tro det?
2an:
-Han behöver en sån som dig!
jag:
-En sån som jag??
2an:
-Ja, en som kan sätta honom på plats, en som låter honom surfa, en som hans barn gillar sjukt mycket, och någon som han kan lita på. Han vet inte om det men du är den rätta för honom mamma!
Jag:
-Du är söt 2an, men nej, det kommer aldrig bli SnyggeM och jag.
2an:
-Vi får väl se. Men du ska veta att jag har rätt i detta.

Är det inte helt underbart att ens barn vet vem som kommer bli ens nästa man, långt före man själv har greppat det och förstått det? Jag önskar er alla den sortens av barn.

Hantverkare är…

Som jag har berättat innan så är min arbetsplats som en ända stor byggarbetsplats. Mängder med hantverkar av alla slag har ockuperat byggnaden. Det är rörläggare, snickare, målare, elektriker det är arbetsledare det är lås och det är säkerhet. Det är verkligen allt man man tänka sig i hantverksväg.

Detta har pågått sen i somras. Dom började innan semestern. Imorgon ska de nya hyresgästerna börja sin inflyttning, på måndag ska alla de nya hyresgästerna vara på plats, och börja sin arbetsdag som om inget har hänt!

Som om inget har hänt? Just det! Dom har inte suttit i denna byggnaden i ett halvår. Där varje dag har varit hammare borr, slaggborr, slipmaskiner som har slipat cementen på golven. Där decibelen har varit högre än vad som är tillåtet på en arbetsplats, innan arbetsigvaren måste dela ut hörselkåpor till sina anställda. Dom har inte suttit här och hört ringklockan skrika sin gälla signal 187 ggr per dag, för att passerkorten tog slut för länge sedan.

Men dom har heller inte fått möjligheten att lära känna så mycket roligt folk som jag. Alla dessa underbara hantverkare som förgyllt vardagen. Som har skänkt oss så många skratt. Vissa av dessa är nya praliner som kommer få plats i min godispåse. Långt ifrån alla är av denna kalibern, men vissa väldigt omsorgsfullt utvalda kommer att få det.

De nya hyresgästerna har inte fått chansen att lära sig det mesta om hur en hantverkare fungerar. Det har jag!

Hanverkare har världens snabbaste matsmältning. Dom gör nummer 2 innan sista tuggan av lunchen är svald. Dom sitter länge länge på toan. Vissa med tidning, vissa utan.
Hantverkare har liten blåsa. Minimal skulle jag nog kunna säga utan att ljuga eller överdriva.
Hanverkare har ingen som helst vett när det gäller renlighet på toaletter. Toaborsten vet dom överhuvudtaget inte hur den fungerar, eller varför den står där. Eller, ens att dom ser den!?
Hanverkare är rädd för kvinnor som säger ifrån, arga kvinnor och kvinnor som i samband med ilska får svarta arga ögon.
Hantverkare är underbara människor. Ett hjärta av guld, så länge det inte finns andra män i närheten. Så fort dom har sällskap av andra män/hantverkare, blir dom Alfahanar…tror dom.
Hantverkare är lätta att plocka ner, även när dom kommer i flock. Då piper dom iväg som rädda små möss. Efter några timmar kan dom komma och försiktigt fråga:
-Är du på bättre humör nu? Alfahanen är som bortblåst.
Hantverkare har sjuk humor.
Hantverkare är nästan alltid glada.
Hantverkare har nästan alltid något kul att berätta, eller att säga. Ingen regel utan undantag, såklart!
Hantverkare kommer aldrig i tid. Vilket gör att arbetsledaren alltid är sur, oftast.
Hantverkare luktar oftast illa.
Hantverkare är genuint fina människor, som till och från har lite väl mycket otur när de tänker.

Jag kommer att sakna våra hantverkare, jätte mycket!